Hörnstedt i Mae Phim

Inga större händelser har skett idag. Britt, Veronica & Oliver uträttade lite ärenden på förmiddagen medans städerskorna gjorde fint hemma. Det blev ett besök på orkideemarknaden - alltid lika kul. Och det tycker även de som äger markanden för även idag fick vi en orkidee som tack för att vi köpte så mycket. Vi spenderade hela 140 sek och fick orkideer till 4 utekrukor, samt 4 inne. Ja, bägge parter var nöjda alltså. 

Ikväll tog vi med Britt till Jo Jo's. Mae Phims bästa fisk- och skaldjursrestaurang. Det var som vanligt jättegott. Vi hann även med en liten shoppingtur på vår lilla gata här i byn. 

Ett stort tack för alla svar och det positiva gensvar vi fick på marknadsundersökningen. Linkan - Peter lovar att återkomma med rapporter från templen. Så fort han har besökt något...

Dagens utmaning: Att hitta en vattenspridare. Det regnar inget nu och gräsmattan behöver vattnas. Vi besökte ett antal affärer idag utan att lyckas. Det roligaste var dock att affärerna ringde till varandra och förvarnade om vår ankomst och vårt ärende. Bra service eller hur, även om det inte hjälpte mycket. Vi får leta vidare.

Dagens " detta gillar vi bäst just nu": Stranden som har fövandlats från en ganska intetsägande strand (ganska skräpig, höga vågor och undervattenströmmar) till en fin, ren strand med klart fint vatten som ligger som en spegel. Och inte en manet i sikte - härligt!

Dagen "detta gillar vi mindre": Nu när vår strand är så fin och vi spenderar mycket tid där så har vi även fått en del sandflugebett. Jäklar vad de kliar.....




Fantastikskt goda "prawns" (större än shrimps har vi fått lära oss) på Jo Jo's.



Vilken fisk ska vi välja?

Det blir en lång blogg idag. Det är jag Britt som sitter vid tangenterna. Här ser ni mig portionera ut ris i skålar till munkarna i det tempel där jag och Veronica bevistade en halvmånesceremoni onsdag morgon. Vi var inbjudna av Rung - mamman till flickan som skulle lära sig engelska. Klockan 6 smög vi oss upp och iförda respektabla långbyxor (med visst motstånd från Veronica som inte haft så mycket kläder på sig sedan hon kom hit för fyra månader sedan!) for vi iväg upp till byn där Rung bor och mötte henne vid templet. Dit kom kvinnor i alla åldrar (mest äldre) farande på sina mopeder och med korgar med mat till munkarna. De bars in till ett långbord som stod uppdukat med skålar och där skulle vi pytsa ut ris (som Rung kokat) samtidigt som vi önskade något.

Där fanns heliga buddistiska skulpturer - en för varje dag man är född på.




Rung hade tagit med sig ljus och rökelsestickor till oss som vi tände och satte i behållare vid den heliga platsen med den klassiska Buddhastatyn.

Bredvid stod ett långbord dit all maten bars upp och fram från bordet nedanför där vi hade portionerat ut riset. Själva tempelgolvet var upphöjt och i vackert mörkt träslag och på det satt församlingen. Efter en stund kom munkarna intågande bakom det långa bordet med alla matbyttor, knäböjde och bad och satte sig i lotusställning inväntande den högste munken som satte sig närmast Buddhastatyn. Nu följde en  seans med en högtalarröst som ledde en lång ceremoni med församlingen som då och då böjde sig mot golvet i bön.



Så började själva måltiden - munkarna försåg sig ur de små  matbehållarna alltmedan vi andra såg på - samtalade och tittade på barn som sprang fram och tillbaka och lekte. När munkarna ätit färdigt tog de fram var sin toarulle (somj används överallt här som servetter på restauranger med mera) samt torkade av sina tallrikar, muggar och bestick.
Och kvinnorna hämtade sina respektive matbehållare och det hela var över.
Dock inte för oss.
Rung gick fram till högste munken och berättade om oss och ville att vi skulle få små lyckobringande amuletter som delas ut vid speciella tillfällen. Vi bjöds från ett fat som munken hade bredvid sig - var sin liten rund frukt och ett hoprullat grönt blad. Väluppfostrade som vi är tuggade vi i oss. Och tuggade. Och tuggade. Och försökte svälja. Och svälja. Det gröna bladet skulle man ta sist - och då!  Då kom "kicken". Veronica blev alldeles het och varm - och jag blev alldeles yr i huvudet. Medan Rung och Högste Munken log och sa - att visst, så kunde man känna sig.
Jaha - det är alltså så det känns att få en "kick". Kanske i minimalaste laget - men fullt tillräcklig för oss, det försäkrar vi.
Det gick över och efter att ha varit inbjudna till Högste Munkens egen svit (munkarna sover i templet) kunde Veronica ratta oss hem till familj och frukost.

Det var en väldigt ovanlig början på en dag här nere. I vanliga fall vaknar jag vi sju, halvåtta och går ner till stranden där havet ligger näst intill spegelblankt, vattengympar och simmar och NJUUUTER! Hem för frukost och därefter vardagsbestyren med Olivers skola - där jag vikarierar då och då - eller också drar jag Hugo på en promenad tills han tar sin förmiddagslur. Slöar vid poolen och fortsätter att njuta. Och jag har kommit underfund med att med båda intilliggande husen tomma kan man smyga ner i poolen bakom salan utan baddräkt. (Något jag sätter mycket stort värde på. Nere vid stranden måste jag ju ha baddräkt - men bara tills jag kommit ner i vattnet...)

Igår eftermiddag var Veronica, Peter och Hugo nere vid stranden medan Oliver och jag var hemma och lekte med nyförvärvad vattenpistol.



Och straxt efter klockan fem åkte vi iväg till "djungelrestaurangen" som det bloggats om tidigare här - 25 minuters bilfärd till en fullkomligt fantastisk anläggning - en hel djungelträdgård med dammar och fiskar och svanar och grottor och tropiska växter och träd. Plus en service som inte är av denna världen - du har ständigt någon som står och kollar om du behöver mer vatten eller öl. Vi åt en brakmiddag - Peter helstekt fisk som kokades på eld vid bordet - rådjursstek till mig, räkor till Veronica och kyckling till Oliver - plus glassar och flamberad ananas i efterrätt. Alltsammans för 400 svenska kronor!! Och ändå var Peters fisk dubbelt så dyr som våran mat. Helt otroligt. Och GOTT är det.




Alla älskar lilla ljushuvudet och charmtrollet Hugo och många blir förvånade över att hans farmor är 76 år. Högste Munken tyckte jag var en stark kvinna.
Se det var en dag det - i Thailand. Men håller man sig inom det här fantastiska området med de välutrustade husen kan man nästan känna sig som hemma i Sverige - förutom vädret då. En icke föraktlig detalj i det hela.

Vi har haft ett par kanondagar med Britt. Vår "date" med thailändarna blev mycket lyckad. De hade tagit med sig mängder av frukt och mat så det blev ett par tre timmar i skuggan av träden vid stranden. Kul att få lite inblick i deras liv och kultur. Vi blev även inbjudna att delta i en mässa i deras tempel på onsdag morgon. Det ska bli spännande. Peter kan tyvärr inte följa med då han får vara hemma med barnen - trist tycker han :-).

Ikväll har vi besökt en ny restaurang. Den ligger inte långt från oss och vi har åkt förbi den många gånger och sagt -dit ska vi gå nån gång. Men det har inte blivit av. Nu hade Ingi & Lina varit där igår och tyckte den var jättebra så vi åkte dit allesammans ikväll. Det var verkligen kanonmysigt, jättegod mat och en trädgård som var väldigt barnvänlig vilket ju underlättar. Tänk att man kan hitta nya guldklimpar i närområdet efter 4 1/2 månad.
Det är Ingi & Linas sista kväll i Mae Phim innan de drar vidare till Marias strandhus i Huay Yang och sedan vidare hem till Sverige. Ja, ytterligare ett avsked imorgon alltså - alltid lika trist!

Mycket prat om hur saker och ting fungerar i Thailand blev det. Bland annat så var det självklart att dottern skulle stanna kvar i Thailand och ta hand om sin mamma eftersom hon var enda barnet. Det var OK om hon ville åka till Belgien och studera (hennes pappa var Belgare) men hon var sedan tvungen att komma tillbaka och bosätta sig här. Inget snack om saken.

Först blev vi serverade varsin kokosnöt att dricka ur, sen kom det fram en massa olika frukter: rambutan, vattenmelon och nån gul frukt som jag inte vet namnet på. Därefter bjöds vi på en fantastisk god (men stark) papayasallad. Den innehöll riven omogen papaya, chili, tomat, bönor, fisksås, nån slags citrusfrukt och sedan lite okända ingredienser. Alltihop blandades i en stor mortel och serverades tillsamman med ris, sallad och kyckling. JÄTTEGOTT!



Middag på den nyfunna restaurangen. Hit ska vi ta alla som kommer på besök framöver.




En mysig gunga hade de i trädgården. Kul för barnen!



Hugo & Alfred trivdes i sandgolvet på restaurangen.

Hugo är nu frisk så vi kan återgå till det normala livet med sol & bad igen. Igår var Ingi & Lina här med barnen och grillade. Det är väl så nära matlagning vi kommit den här tiden. Vi marinerade köttet typ.... resten levererades av restaurang Tequila. Diverse sallader, såser etc. Tänk om man kunde göra så hemma utan att det kostade en halv förmögenhet. Så enkelt det skulle vara.

En av de saker vi uppskattar här är all den tid vi har att umgås. Hemma hinner man ju knappt träffa sina vänner (än mindre träffa några nya) och man bokar in veckor i förväg för att få till någon träff. Här har vi verkligen hunnit umgås dels med våra kära vänner som kommit på besök samt alla nya bekantskaper. Samtidigt har ju alla så mycket tid så det blir mycket spontanträffar - helt underbart. Här behövs inga kalendrar för att se när vi kan ses.

Nu är mamma/svärmor Britt på väg hit. Det ska bli kul och intressant att se vad hon tycker om vårt lilla samhälle. Förhoppningsvis så kommer hon att gästblogga och det kan nog bli lite andra vinklingar än ni är vana vid :-) 

Det har blivit betydligt svalare väder nu. Det märks att "vintern" är här. Det blåser svala vindar från norr och i morse frös vi (inte Peter förstås) faktiskt så vi fick ta på oss en t-shirt. Hittills har det ju varit badkläder på direkt på morgonen. Det var 24 grader klockan 8 på morgonen så inget att klaga på men man märker skillnad mot för bara nån vecka sedan. Då var det runt 30 redan väldigt tidigt på morgonen. Det är även mindre luftfuktighet vilket faktiskt är skönt. Lite mer som en riktigt bra svensk sommar.



Grillmästaren. Observera de thailändska "hink"-grillarna. Funkar bra.

Tittut!

Idag tog vi ledigt från solandet & badandet. Vi gjorde en utflykt till Pattaya istället. Vi har inte hunnit med att kolla in den stan ännu så det var på tiden. Den ligger trots allt bara 10 mil från Mae Phim och alla säger att shoppingen är bra där. Det är som ett "mini-Bangkok". Så nu var det dags att bilda vår egen uppfattning.
Det fanns verkligen det mesta av det mesta. Stora matvarubutiker med ett mycket större urval än vi är vana vid. Här kunde vi hitta: mörkt bröd (hårdvaluta för oss), delikatessostar (med kex & rödvin - det var länge sen), barnmatsburkar (bra att ha som backup när Hugo har tröttnat på fried rise) m.m.

Fast vi åkte ju inte dit för att handla mat - det är ju kläder som lockar mest. Självklart hittade vi en hel del. Linnen till Hugo, för det finns det inte mycket av här. Badbyxor och t-shirt till Peter. tre par jeans till Veronica (nu börjar det bunkras inför återkomsten till kylan :( ). Sedan hittade Oliver en jättefin höst/vår-jacka med Liverpool-märke, med Liverpool-text tryckt både här och där. Han var överlycklig (Julia - det kan bli bra sittningar framför tv:n när vi kommer hem). Hit kommer vi att åka fler gånger.

Sedan måste vi också tala om att Oliver har tappat ytterligare en tand i överkäken. Nu är det helt rent längst fram i munnen på honom (se nedan). Kanske blir det bara soppa framöver...




Oliver "lill-Tyson" Hörnstedt




En skön paus på stranden i Pattaya efter all shopping




Å så här ser den stranden ut

Gårdagen började med ett morgondopp i havet. Veronica och grabbarna gick upp tidigt (inte helt frivilligt ska tilläggas) och begav sig ner till stranden för ett morgon dopp. Det var superfint och vi såg massor av sandkrabbor. När vi skulle gå i och bada såg vi även många "vanliga" krabbor så vi gick lite längre bort för att slippa bli bitna i tårna :-). Därefter blev det pannkakor till frukost - gissa vem som var lycklig!

Sen blev det en heldag på Kim's - en restaurang vid en mysig strand inte långt härifrån. Väl där dök Lena, en kompis upp på sin vattenskoter. När hon erbjöd Oliver en tur på den sken han upp som en sol - det är ju det roligaste han vet. Så han åkte vattenskoter, Peter fick massage, Hugo sov och Veronica solade - ganska perfekt faktiskt. Ingi & Lina dök upp så efter en god lunch blev det tjernas tur att få massage.

Kvällen avslutades med middag hemma hos Ingi & Lina tillsammans med ytterligare ett par grannar Linda & Rasmus. Alla barnen somnade och vi fick tid att dricka drinkar och ha allmänt mysigt. Rasmus bjöd på kanongod Caprinia och det var nog den som gjorde att vi alla var lite dävna idag. Eller kan man skylla på värmen?



En morgon på stranden.

Lena & Oliver förbereder sig för en tur

Nu drar vi!

Lunch på Kim´s

Mys i sanden,

Så har vi då även avverkat Hua Hin. Imorgon bär det av hemåt igen. Vi har tillbringat två härliga och mysiga dagar med Lidan, Anna & Simon. Simon hade väntat länge på en lekkamrat. Tjatat på mamma och pappa och undrat när Oliver skulle komma. Dom fann varandra direkt och badade, såg på film och hade det allmänt roligt.
Vi andra har också haft det mysigt och härligt. Vi har hunnit med att se stora delar av stan, ätit middag på piren, badat både i pool och i havet. Idag fick vi även tillfälle och se en storartad fotbollsmatch mellan Hammarbys gamla avdankade spelare födda 1959 och ett hopplockat engelskt gäng från Bangkok. De ni!


Vi avslutade kvällen med en middag på "Rostiga Pottan". Där får man själv steka och koka sin thaimåltid. Jättemysigt. Det är väl thailändarnas motsvarighet till fondue kan man säga. Innan vi sa hej då så besökte vi en nattmarknad där det som vanligt såldes lite av varje. Där inhandlades kepsar, skor, Hugo-kläder m.m. Som vanligt undrar man över hur det kan vara så billigt.


Imorgon väntar en inte alls lika rolig dag. 40 mil i bil innan vi är hemma igen. Hoppas mamma därbak har laddat upp med sånger och lekar...

Det blev en lunch på stranden...

Välbehövlig "filmtajm" efter några timmar i poolen

Fullständig avkoppling - härligt

Nu är det dags att åter lämna strandhuset i Huai Yang. Dags att lämna Maria & Lucky. Nu blir dom inte ensamma så länge då Marias mamma kommer ner ikväll. Vi drar dock vidare upp till Hua Hin och träffar en gammal kompis till Peter - Magnus Lidstedt (även kallad Lidan) med familj. Dom är där under några veckors semester så det passar perfekt att svinga några Chang tillsammans. Vi stannar där i två nätter innan återresan hem till Mae Phim. Sen är vi själva i drygt en vecka innan nästa besök ramlar in. Nu är det inga horder av manniskor som invaderar igen utan helt enkelt grabbarnas (& Julias) farmor som kommer.

Idag har vi annars tagit dagen som den har kommit. Efter den sedvanliga frukosten vid strandkanten så simmade Veronica 900 meter i motionspoolen utanför huset. Sedan var det dags för Peter att dra sitt strå till motions-stacken: 30 minuter på löpbandet. Tyvärr gick det inte att springa på stranden då vattnet står alldeles för högt så det finns knappt någon strand kvar. (sen är ju dom där förbannade hundarna fortfarande kvar - bäst att springa
inomhus där det finns AC) :)

Lunch på Seebreze. Därefter gick vi en guidad husvisning på området Nishaville (Seebreze tillhör det området) som liger granne med Marias område. Båda två blev sålda på deras upplägg. Får se om banken hemma känner likadant...

Strandhusets altan som gränsar till stranden

Grabbarna njuter av lunchen tillsammans




Kan det ha med utsikten att göra?

Så har vi då vinkat av våra vänner. Vi har även vinkat av Julia för en andra gång. Inte kul :(  Klockan halv-sex i morse rullade deras taxi mot flygplatsen. Sömndruckna och ledsna stod där far & dotter och kramades. Avsked är aldrig roliga. Det är tur att vi har fått två härliga veckor tillsammans.

Vi mötte upp våra shoppande vänner i Bangkok och gjorde sällskap med dom runt i alla butiker på MBK (varuhuset där det finns oändligt med prylar). Middag på ett thaiställe (vad annars) utanför hotellet där våra veckor tillsammans sammanfattades. Vi var alla överens om att vi hade haft en kanontid tillsammans. Avslappnat, enkelt, kul, mycket skratt, många Chang, mycket lek och framför allt semester för våra gäster. En sak till var vi rörande överens om: dom ville INTE åka hem.

Vi fyra som fortfarande är kvar här i Thailand styrde bilen ner mot Hua Yang till Maria & Luckys strandhus. Vi anlände vid halv-fyra tiden. Härligt att åter få vara här i detta paradis. Självklart blev det bad direkt för att komma in i rätt "gängor". På kvällen bjöds det på fest vid ett av poolområdena. Thailand firar idag en högtid där man tackar vattnet för det liv man har. Detta sker under fullmåne och man sänder upp de klassiska "tepåsarna" med en marschall i botten. Man sätter även ut fat med blomsterarrangemang och ljus i på havet. Mycket vackert och mysigt.




Ja, vi har sett dom förr - men visst är dom snygga. Denna gång i Bangkokkvällen.




En brud till. Lycklig att få vara i Thailand...




Å här är den - Den klassiska ölen Chang




Middag vid poolkanten




Våran "tepåse" på väg att fyllas med varmluft...





...för att sedan skickas upp i thailandsnatten