Hörnstedt i Mae Phim

Idag har vi haft en intressant resa. Vi skulle förnya vårt visum och var då tvungna att lämna landet. Enklast är då att resa till gränsen mot Kambodja (15 mil enkel resa) och där passera ut och sedan in i Thailand igen.

Kl 09.00 begav vi oss av. Vi hade packat med oss diverse för en dagsutflykt och i tillägg till detta även mat till Hugo för en eventuell övernattning. Ambassaden i Stockholm sa nämligen innan vi åkte att man var tvungen att vara ute ur Thailand i minst 24 timmar för att sedan resa in i igen. Vår förhoppning var att detta inte skulle behövas. Vi var dock medvetna om att en och annan muta skulle krävas för att få vår vilja igenom.

Det var en något spänd familj som anlände till gränsen vid 12-tiden. Ingen av oss visste vad som egentligen väntade oss. Skulle vi behöva stanna en natt? Kunde det vara möjligt att muta sig igenom en gränskontroll? Ja, många frågor snurrade i våra huvuden när vi närmade oss passkontrollen. I tillägg till allt detta så visste vi att det är väldigt fattigt i Kambodja och att många tiggare var att vänta. Efter att ha stämplat ut oss ur Thailand var det bara att gå över bron till det andra landet. Där skulle man ansöka om visum och även betala för detta. Det krävdes även fotografier av oss alla. Då Veronica inte hade detta så var det inga problem – bara att betala lite mer. Allt detta skedde i en liten hydda på 7 kvadratmeter. Veronica fyllde i alla papper medans Peter stod och vaktade i dörren så att ingen rövade bort barnen eller stoppade knark i våra väskor. Ja, så kändes det nämligen. Här kunde vad som helst hända även om alla log vänligt mot oss. 20 minuter senare och 1000 spänn fattigare var vi åter på väg tillbaks mot den thailändska gränsen igen. Dock skulle några fler papper fyllas i innan vi kunde gå tillbaks över bron.

Den stora frågan var då: skulle vi få förlängt med 2 månader utan övernattning eller inte? Skulle det kosta nått? En sak var i alla fall klar, vi var inte längre villiga att vandra tillbaks igen för att övernatta efter det vi hade sett där tidigare. Bl.a. tiggande, smutsiga barn som jagades bort av polisen med träbatonger. Stor fattigdom och en misär utan dess like. 

Vi var självklart tvungna att fylla i lite fler papper, lämna ytterligare foton på oss (Veronica fick ta nytt, här gick det inte att betala) innan vi kunde gå till den sista luckan. Men trot eller ej, vi fick nya 60 dagar utan att ens fråga om det. Gränsvakten stämplade glatt våra pass och vips så kunde vi stanna 2 månader till. Gissa om vi kände oss lättade. Det var inte utan att hjärtat lugnade ner sig när allt var klart.

Resan hem igen gick bra och gissa om ölen på verandan smakade bra när vi satt oss ner och sammanfattade dagen. Ännu en erfarenhet rikare.

Vad beträffar resultatet på Peters golfrunda så kan vi säga så här: vädret var väldigt bra…

 

Här tar asfalten slut och Kambodjas grusväg tar vid.

Nu är vardagslunken tillbaka igen. Fröken Veronica har dragit igång skolarbetet, Hugo & Peter leker då på egen hand. Peter har hunnit med en joggingtur utmed stranden.  Ja, ni hör – allt är som vanligt igen. Vårt enkla lilla vardagsliv rullar på.

Idag upptäckte vi ett nytt lunchställe, Kims. Vi skulle handla i Ban Phe och detta ligger på vägen. Mysigt och enkelt ställe utmed stranden. Vi måste ju ladda upp med mat-ställen-alternativ för kommande besökare. Det är ett hårt jobb men nån måste görat…

Imorgon är det golfpremiär för Peter. Trot eller ej, men det har inte hunnits med tidigare. Återkommer med resultatet. Spelsugen är han i alla fall.

Senare på kvällen är vi bjudna in till grannarna Björn & Viveka på middag. Jättemysigt att få komma hem till dom och äta, dricka och ha trevligt.




Grabbarna tar en tur på stranden innan maten serveras




Ställena ser inte mycket ut för världen - men god mat kan dom göra




Äntligen mat




Klart man ska ha en glass när man kommer hem igen

...blir det när gästerna har åkt. Lite dystert har det allt varit i Blue Mango hus nr 16 idag. Vi tog en tur på moppen ner till "byn" på eftermiddagen för en kaffe latte på "Rabika coffee" för att muntra upp oss lite, men det hjälpte föga. Ja ja - det känns nog bättre imorgon :-). Kanske beror det även lite på trötthet då det blev en sen kväll med mycket vin igår. Mysigt har det varit i alla fall och även då ni fick lite bilder från Koh Samet i gästerna blogg igår så kan jag inte låta bli att lägga ut några själv. Håll till godo:  



Middag på stranden på Koh Samet



jag kan ju inte låta bli att ta med en bild på lillskrutten i vattenbrynet fast jag vet att ni sett ett antal såna bilder redan :-)



Axel och Oliver trivs redan i baren. Hm, hur ska det sluta?



Massage och allmänt nice

Vi hade även tillgång till en nice pool. Men vem är den där starke mannen?

Bungalow som vi bodde i.

Frukostmatsalen låg verkligen jättefint.



Oliver, Erik & Axel inväntar rätt temperatur för att släppa upp rislyktan i skyn.

Nu vankas det mot hemresa efter två underbara veckor i värmen (inget regn). Vi vill gärna påstå att alla ni som inte har fått möjligheten att åka hit har missat något. Speciellt de gästvänliga värdparet Peter och Veronica, förvånad över alla Chang som burits ut till poolen denna tiden. Misstänker att vi kommer att få vara med i någon reklamfilm, dock kommer denna ej att visas i Sverige tyvärr. Vill bara skriva att vi är lite fundersamma över att det varit så få kommentarer när dessa underbara gäster skrivit i bloggen! (skärpning på alla er som läser detta)

Dock har vi gjort en avstickare några dagar från värdparet till Koh Samet, tyvärr hängde de på två dygn, förvisso var det fortsatt glad stämmning (förmodligen pga alla Chang)
Vi slutar av med ett par dagars shopping i Bangkok för att stilla Lottas köplust.
Ett stort tack för att vi fick gästa detta paradis. Nedan följer några trevliga bilder från bla Koh Samet.

Fam Boberg.




Dom riktigaa poolgrabbarna när livet är som bäst




Simmar lugnt ibland

Axelsson har varit på en surfingtur....

 

Koh Samet med mjölvit sand




Dom blivande slottsherrarna (även om det bara är av sand)

Det var länge sedan vi la våra klockor åt sidan. Vi kom ganska tidigt fram till att här behövs dom inte. De senaste dagarna har bara bekräftat detta. Vi har verkligen tagit dagen som den har kommit. En av anledningarna till detta var att Oliver varit lite sjuk under dessa dagar. Det började med feber, som varade 1 dygn. När den hade lagt sig så fick han kräksjukan under en förmiddag. Men lika snabbt som det kom, lika snabbt var det över. Nu är han tillbaka i gammalt gått slag igen.

Under dessa två dygn så har vi andra verkligen bara ”varit”. Vi har gjort det vi har känt för, vi har ätit när vi varit hungriga och sovit när vi varit lite trötta. I förrgår så låg vi i vår pool och badade när vi fick besök av Walter, vår norska vän som hade kommit ner på en blixtvisit. Fram med några öl så var snacket igång. Då anslöt sig även grannen Björn med fru Viveka och fler öl plockades fram. Där satt vi under några lunchtimmar och bara snackade, drack öl och hade det mysigt. Det är föräldrar ledighet med kvalitet det. Björn bjöd även in oss fotbollsintresserade på Manchester-derby senare på kvällen. Men det är en helt annan historia. (men vilken match det var)

Idag har Veronica fått manikyr & pedikyr. Lite egen tid som är nog så viktigt att få när man lever som vi gör. Grabbarna spenderade tiden i poolen, vid poolen, runt poolen o.s.v. Alla jättenöjda.

Vi avslutade kvällen med grillad fläskfilé, sallad och vin. Nästan som en fredagskväll hemma i Sverige. Fast med den stora skillnaden att termometern visade 29 grader klockan 20.00. Så skönt.

Mellis-stund. Med tillhörande thailändskt hälsande (Oliver)


 

Walter - vår goa norske gutt




Glassmoppen. Direktleverans av glass vid dörren (dock utan den välkända hemglass-truddilutten)




Fötterna snyggare än nånsin




Gissa vad vi hittade i vår egen pool idag.
En stor krabba!
Ingen vet hur den hade tagit sig dit. Vi upptäckte i alla fall den innan den hann bita nån av oss i fötterna.





Grillgrabbarna

Ja det finns ju en vardag även här. Idag har vi haft en tvätt och hemmafix dag. Vi började dagen med "skola" men Oliver kände sig hängig och fick gå hem tidigt:-). Det visade sig sedan att han hade feber. Veronica & Oliver sov lite middag medans Peter och Hugo skötte tvätten, varvat med lite poolbad. Det går ju inte att undvika att bada - idag var det 32 grader och strålande sol. I vår pool hade vi 29 grader. Det krävs några dopp per dag för att svalka sig. Vår utedusch är annars kanon - vi duschar knappast inne längre. Det är hur skönt som helst att dusch ute. Nåt att tänka på till landet hemma. Fast då kanske vi får ha varmvatten :-).
Kvällens middag blev hemlagad, spagetti och köttfärssås - en vardagslyx här nere.



Tvättmaskin utomhus! Ja det funkar bra.

Tvätt på tork

Uteduschen

Bloggen återtagen och det är "vi" som bloggar igen :-). Vi har haft en par jättemysiga dagar med Fam. Boberg. Härligt att ha någon här hemifrån och kul att få visa dem "våra" restauranger, pooler etc. Vi har även hunnit med några glas vin/Singha/Chang/Breezers etc när vi fått de små i säng på kvällarna. Mycket trevligt!

Solen har lyst från en klarblå himmel hela dagen idag och det har varit otroligt varmt. Vi hade en del saker att uträtta så vi kunde inte spendera HELA dagen vid poolen idag. Peter skjutsade familjen Boberg till Koh Samet-färjan och Veronica & Oliver hade skolarbete ett par timmar. Vi har nu fått lite input från Erik om vad de gör i skolan och han hade även med sig några övningar vi gjorde så det var jättebra. Peters frisyr behövde en putsning så det blev en sväng till frisören för honom. Sen var det brödleverans i ett av grannhusen, några dokument som skulle mailas hem och ja sen var det eftermiddag/kväll.....

Vi vill även passa på att tacka alla som uppvaktat Oliver & Hugo på deras födelsedagar. De har fått gratulationer på mail, sms, msn, bloggen och kort och paket hemifrån Sverige. Det kändes verkligen jättekul att de blev så uppvaktade fast vi befinner oss så långt bort. Tusen tack!

Vi sitter nu och ser en film och smäller i oss bilar, polly, saltlakrits och annat smarrigt vi fick av Fam. Boberg. Svenskt godis är fantastiskt gott!! Här kommer några bilder från våra dagar tillsammans:



Får man plats två?



Får jag smaka? Neeej!



Här står vi o hänger lite....

Nice med en kompis att hänga med! Vet inte vad Erik tycker om det dock :-).....



Som sagt, lite körigt idag så en tupplur i skuggan frampå eftermiddagen kändes helt OK.

Nu är det åter gästerna som tagit över bloggen. Vi har ju valt att åka under lågsäsongen så givetvis fick vi en mulen dag igår med lite regn. Passande nog för våra solröda kroppar så blev det en shoppingtur till Rayong. Idag har vi åter haft en härlig dag med poolbad hela dagen, ja vi har ju badat i olika pooler förståss. Smågrabbarna är mer i vattnet än uppe.  Det är inte alls svårt att komma in i fam. Hörnstedts lugna lunk och ni som har en resa planerad hit har något att se fram emot.

Nu är Peter lite stressad över att vi tagit över bloggen så därför ska han skjutsa oss till Ban Phe och sätta oss på en båt till Koh Samet några dagar. Så imorgon är det åter husbonden själv som bloggar.

Erik & Oliver har blivit riktiga fenor på att snorkla

Ytterligare en trevlig middag med värdparet

Dagen började med sång. Oliver blev väckt 06.35 av en ovanligt skönsjungande kör. Paketöppning av en sömndrucken kille som blev mest glad över Lego-paketet.
Efter frukost anlände familjen Boberg. Något sömniga men vid gott mod tog dom på sig badkläder och hängde på oss i vårt dagliga program = bad, kaffe, slappande vid poolen m.m.
På eftermiddagen blev det 7-års kalas. Mera sång, mera paket (bl.a från en påhittig mormor). Tårta intogs, ljus blåstes ut, paket öppnades och därefter ännu mera bad. Kanonkul tyckte födelsedagsbarnet.

Nu kommer några ord direkt från Fam Boberg:
Uffe: Baren öppnade sent. Först kl. 12 kom första ölen. Alldeles för sent. Torkan la sig - livet kom tillbaks :)
Lotta: Fantastikt att vara här. Fast jag valde att ta en tupplur när himlen var som blåast. Barnen bara badar.



Paket är kul fast man är trött




Kung-Lego




Dags för 7-års kalas




Hipp Hipp Hurra




Dukat för kalas




Grabbligan





Vi tycker det är jättekul att vara här

Idag var det Hugos första födelsedag. Den lille spillevinken fyllde 1 år och vi firade honom dagen lång. Det började självklart med skönsång på morronkvisten med sedvanlig paketöppning. Efter lunch var det dags för kalas med födelsedagstårta, ballonger och ännu mera sång. Vi badade med nya badankor, cyklade med nya trehjulingen och hade allmänt mysigt eftermiddagen lång.
Idag blir det inte mycket text utan vi låter bilderna tala för sig själva.





Jag undrar varför dom är uppe så här tidigt?. Å så sjunger dom också!




Jaha, får man en massa paket. Då är det ok.

Titta vad jag fick!

Men kolla, en liten trehjuling också...

...bäst att se vad den går för...

...den funkade helt ok.

Äntligen dags för tårta. Det var på tiden.




Ja, ja - alla var med. (mamma också, hon är ju bakom kameran så klart)



Blir det nån bit eller...




...ja, det verkar smaka mums...



...hur stora bitar kan man få in på en gång...

...bäst att testa allt på en gång istället..




..det där gick väl bra. Eller vad tycker ni?




Nu är i alla fall jag klar.




Bäst att bada av sig allt kladd med mina nya polare.

Ja det var frågan vi skulle ställa oss i morse. Ett företag som besprutar mot insekter skulle komma till huset samt att vi hade städning inbokat så att vi skulle fly huset för en dag var redan klart. Vart berodde på vädret. Bra väder = Koh Samet, sämre väder = Pattaya.

Vi vaknade till en strålande solig morgon så det var bara att packa badväskan. 20 min från vårt område ligger Ban Phe och därifrån går färjorna över till Koh Samet . Vid halv 10 tog vi bilen dit. Vi valde att åka över med Speedboat (går snabbare och är lite roligar men betydligt dyrare) då vi ville hinna med att se lite av ön då vi endast skulle vara över dagen. Vi landade rakt på beachen. Jättefin vit sand och härligt vatten! Lagom stora vågor som det var kul att hoppa i men tillräckligt lugnt för att kunna hålla span på maneter. Jag har ju lite manetnojja sen Oliver blev "bränd" av något i Krabi. Ananasen var nedpackad i fall att :-). 

Det blev verkligen en kanondag. Lunchen var i och för sig sådär då Veronica lyckades få myror i salladen 2 ggr!!. Vi orkade inte skicka ut den en gång till så vi betalde och gick. Vet inte om det är nåt som förföljer oss just nu för häromdagen när vi varit och hämtat mat hade både Oliver och Veronica myror i maten. Vi har inte hämtat från den restaurangen igen :-). Oliver tyckte Koh Samet var sådär (han börjar bli bortskämd!) då det inte fanns någon pool. Ja, han är en riktig poolkile. Vi får börja hänga lite mer vid stranden i Mae Phim snart tror jag. Hugo däremot trivdes som fisken i vattnet och hittade även en kompis som han fick låna leksaker av så lyckan var gjord.

Vid 6-tiden kom vi hem till ett rent och insektsfritt hus (inte för att vi haft så mycket djur i huset förutom myror men det är lite i förebyggande syfte) - fantastiskt nice!



White Sand Beach



White Sand Beach åt andra hållet



ja det är väl rätt kul att larva sig bland vågorna....

...men det bästa är ändå tatueringen jag fick!

Pappa tar det lugnt. Börjar komma in i Thailandslunken nu.



Ska man hoppa i eller? Vad gillar ni förresten min lugg?

...för att ha så här lata dagar och bara umgås. Sen vi kom tillbaka från vår rundresa har vi verkligen tagit det jättelugnt. Vi går upp på morgonen när grabbarna vaknar och käkar frukost i lugn och ro. Sen tar Peter med Hugo på promenad eller nåt ärende medans Veronica & Oliver jobbar med skolarbete. Lunch hämtas eller intas på närliggande restaurang. Ett par dopp i poolen per dag blir det. Lite glass/fika/mellis och ja, sen är det helt plötsligt kväll. Vart tog dagen vägen? Det är verkligen jätteskönt. Ingen stress här inte.
Fast idag tog vi oss faktiskt ut på en liten tur i byn. Orkidémarknad stod på schemat. Det finns jättefina orkidéer och de kostar ingenting. Tyvärr hade vi lite kommunikationssvårigheter så det blev inga inköp idag. Det verkade svårt att få till de vita/oranga arrangemangen jag ville ha (det måste ju matcha den nya häcken som planterades förra veckan). Ska göra ett nytt försök och ta med vår Thailändska städerska nån dag som pratar bra engelska. Det blev även ett stopp på den lokala marknaden för lite inköp av frukt och grönsaker. Middag lagades faktiskt hemma ikväll.
Vi börjar längta efter sol nu. Vi har inte haft en ordentlig soldag sedan vi var i Krabi för över 2 veckor sedan! Solbrännan börjar försvinna...Vi hoppas i alla fall att den kommer till nästa vecka då familjen Boberg kommer ner så att de får se Mae Phim och Koh Samet från dess soliga sida.

Kolla in mitt snygga hopp!