Hörnstedt i Mae Phim

Strandstolar, strandförsäljare, glassförsäljare, smyckesförsäljare, sarongförsäljare......just det, så här är det på turistställen :-). Lite kluven blir man allt. Det är ju väldigt smidigt och tillrättalagt vilket gör att man inte behöver gå många meter för att få sol, mat, massage, shopping, dricka etc. Men å andra sidan känns det kanske inte så äkta. Ja ja, i vilket fall som helst njuter vi och har det superbra. Prutar när vi handlar "fake" grejer och inser efter ett tag att vi betalade nog för mycket i alla fall. Äter på restaurangerna längs turistgatan och betalar säker det dubbla mot om vi gått ett par kvarter inåt - men smidigt är det! Vi är ju inte riktigt bortskämda med det från Mae Phim. Där får man jobba lite mer för saker och ting.

Dagens höjdpunkt var förstås när grabbarna fick åka vattenskoter. Oliver fick gasa själv 3 gånger - så lycklig han var när han kom i land! Vattnet är underbart och vi har badat en hel del i havet.

Typiska semesterbilder blir det idag.  


Vem är lyckligast, far eller son?


Cool kille


Hårt liv


Oliver gillar poolerna bäst


Barhäng - igen!

Efter att ha spenderat en natt i Champon så har vi nu anlänt till ön Koh Samui. Dagens sträcka innehöll en bilresa på c:a 25 mil och en resa med färja som skulle ta två timmar. Med lite motorhaveri, trängsel i ankomsthamnen så fick vi förmånen att tillbringa tre timmar istället på denna väldigt primitiva båt. Det gick dock bra. Barnen var väldigt tålmodiga och härdade ut trots att stället endast hade en liten kiosk med glass, chips, vatten och läsk.

Precis innan mörkrets inbrott så anlände vi till vårt hotell. Ett väldigt mysigt litet ställe precis vid stranden. Inte lika flashit som de andra ställena men helt ok. Det man dock reagerade på var turismen. Vi har fram tills nu bara varit på lugna och inte så turistiga ställen. Här var det dock det motsatta. Trånga gator och gränder. Fullt med vespor och motorcyklar. Och till detta var det även fullt med folk utmed dessa trånga vägar. Inte nog med det. Priserna för att få nått att äta var dubbelt så höga som hemma i Mae Phim. Det känns som om vi har levt i en helt annan thailändsk värld.

Det ska dock bli väldigt kul att lära känna den här "sidan" också. Det är ju här som alla andra har varit och där man har hört berättelser ifrån. Spännande att se vad som väntar. Dels här men också senare i Krabi och Phuket.



Lyxfärjan till Koh Samui



Den blivande sjökaptenen?

En inte helt lyckad middag i Chumphon (massor med mygg!)

Idag har vi utforskat Huay Yang. Vaknade till en mulen morgon och startade dagen med en lång frukost på altanen med utsikt över havet. Oliver och Veronica jobbade lite med matte och svenska samt mormors "klurighetsbok" . Hugo sov och under tiden tänkte Peter vara lite "hurtig" och drog i väg på en joggingtur längs stranden. Några minuter senare var han tillbaka - svärandes över hundarna på stranden. Han beväpnade sig med en rejäl pinne och gav sig beslutsamt ut igen. Efter drygt 1 timme kommer han tillbaka med ett blödande sår på smalbenet. Jag trodde förstås han hade blivit biten av en hund men dessbättre (!) var det "bara" ett sår från hans flykt över muren då han jagats av vilthundarna på stranden. Några vänliga thailändare förbarmade sig över denna övermodiga falang och skjutade hem honom på moppe.

Väl hemkommen tog vi flakmoppen till "Bengans" för en god lunch med fantastisk utsikt. (förrutom Peters hundar som vi skymtade längre bort på stranden :-)).  Därefter tog vi en rundtur på moppen i denna lilla by som har ca 3000 invånare och är så långt ifrån turistlivet man kan komma. Faktiskt ännu lugnare än i Mae Phim :-).  Det är en jättecharmig liten by med några restauranger och affärer här och där. Väl hemma gick Veronica & barnen och badade i poolen. Senare på eftermiddagen tog vi en promenad längs stranden (åt andra håller där det INTE finns några hundar) för att titta på fiskebåtarna och de fina husen längs stranden. Oliver tog även ett dopp i havet. Jättemysig dag.



Frukostdags

Igår var det dags för avsked igen. Våra goda norska grannar skulle åka hem och deras son Petter och Oliver har verkligen funnit varandra och har verkligen haft superroligt den här tiden. De har badat ihop hela dagarna, följt med varandra på restaurang, lärt varandra norska/svenska etc. etc. När vi sagt hej då och bilen rullat iväg satt Oliver länge kvar på trappen och tårarna rann och han sa "det här är den värsta dagen i mitt liv". Lika roligt som det är att träffa nya goa människor, lika tråkigt är det när de åker härifrån.

Dessutom har inbrotten inte avtagit i området utan snarare eskalerat. De har dessutom kommit betydligt närmare vårt hus. Polisen står handfallen (hm) och gäckas av tjuvarna natt efter natt.  Alla i området är arga och oroade och då detta tidigare har varit ett väldigt lugnt område och då Thailand sägs vara ett land med otrolig låg kriminalitet undrar man vad det är som händer för tillfället. Alla försäkrar oss om att detta är extremt och att något är "galet" men så länge de inte får någon rätsida på det så känns det inte tryggt. Igår beslutade vi oss för att sova på hotell nere på gågatan för att få sova ut några nätter och få lite lugn och ro. Vi kommer troligtvis också att tidigarelägga vår rundresa i Thailand. Vår goda vän Maria har erbjudit oss att bo i hennes lägenhet & hus på andra sidan bukten så vi antar nog det erbjudandet och drar om några dagar. Vi hoppas då att det hela har lugnat ner sig tills vi kommer tillbaka i början på september. Vi kommer i alla fall att ha larmet på plats då vilket känns jätteskönt.

Barnen mår i alla fall bättre J. Oliver får inte bada på en vecka vilket är lite trist men han tar det rätt bra. Vi har idag börjat "skolan" och han tyckte var kul och fortsatte sen med "Kalle Kunskap" på datorn resten av dagen. Hugo har inte fått något mer kruppanfall och förkylningen som troligtvis var boven i dramat har lagt sig. Ikväll blir det nog middag med Jompa, Lisa och deras döttrar Andrea & Felicia. Imorgon drar Veronica, Lisa och tjejerna till Rayong för lite shopping. Grabbarna (Jompa, Peter, Oliver & Hugo) får roa sig här hemma.

Tyvärr inga bilder idag. Sjuka barn görs sig inte på kort...

Planering i all ära, men ibland är den för jäves. Det var tänkt att vi alla skulle upp till Bangkok för att vinka av Julia. Nu blev det inte så. Hugo fick falsk krupp på natten så kl halv sju satt Veronica, Peter & Hugo i bilen på väg till sjukhuset i Rayong. Julia och Oliver fortsatte sova hemma. Väl där så lyssnade läkaren på lille Hugo, tittade även ner i halsen och sa att han även hade en infektion i mandlarna. Vi fick mediciner och så bar det hemåt igen. Som tur är så är dom väldigt snabba, så att hinna med tio-bussen som var tänkt skulle nog gå. Men det blev bara Julia & Peter som reste upp.
Väl där så blev det lite shopping och ett tårögt farväl. Inte kul att säga hej då för så lång tid. Sedan tog Peter taxi hem igen och var åter i Mae Phim kl 24.00.
Tur var väl det. För mitt i natten vaknar Oliver med en otrolig smärta i sin lille snopp. Det har han haft en gång förut och då fick vi penicillin. Så för att åter få ut ett recept så var det bara att slänga sig i bilen igen till sjukhuset i Rayong.
Nu hittar vi alla fall vägen dit!
Den här gången var det Veronica & Oliver i bilen. Peter stannade hemma med den andre sjuklingen.
Mitt i all bedrövelsen så har vi suveräna grannar. Cecilia (norsk grannfru) är sjuksköterska och har varit helt suverän och hjälpt oss med de sjuka barnen. Viveka lagade pasta carbonara till alla igår och som intogs hos norrmännen runt deras gigantiska matbord.
Idag har vi sett en orm. Å då snackar vi orm! 1,5 - 2 m lång och dödligt giftig (enligt thailändarna på området). Den kröp omkring runt den gemensamma poolen. Med lite hjälp från oss alla med pinnar och annan bråte i händerna så hittade den till slut ett hål i muren som går runt vårt område. Tur var väl det - för vem vill ha den krypandes i sitt hus.
Ingen risk att man blir rastlös här inte...

Nu har det kommit några fler familjer till med barn. Oliver har fått en ny kompis, Samuel från Södertälje. Julia har fått två nya polare, Andrea & Felicia från Stockholm. Jättekul för oss alla. Idag har vi alla badat och lunchat tillsammans. Med alla mammor och pappor så blir det c:a 20 pers. Tjejen som jobbar ensam (!) på lunchstället fick verkligen bekänna färg när vi alla beställde dricka & mat. Men eftersom vi alla har semester så spelade det inte så stor roll att det tog ungefär 2,5 timme att slutföra det projektet. Eftersom poolen ligger 5 meter från där man sitter och ölen finns i mängder så klarar man sig hyfsat en sån eftermiddag.



Grabbarna (+ en tjej) i baren



Tjejligan



Lata dar vi poolen

Något som är väldigt påtagligt och som jag tänkt på en del är de tydliga ekonomiska kontrasterna mellan oss "falanger" (utlänningar) och thailändarna i byn. Inne på vårt område är det fantastiskt fint med stora välutrustade hus (plasma TV, DVD's, TV-spel, datorer, etc) och fler olika pooler att välja mellan. Utanför murarna bor folk väldigt enkelt, en del i skjul utan ordentliga väggar och dörrar och lever ett mycket spartanskt liv (materiellt sett). Jag måste erkänna att det inte känns helt OK i hjärtat när man ser dessa skillnader, och man inser vilket överflöd vi lever i.
Dessa skillnader blir ju även väldigt påtagliga för de thailändare som jobbar inne på vårt område med att bl.a. bygga husen, sköta poolerna, trädgårdarna m.m. och ser denna lyx hela dagarna. De tjänar inte många Bath om dagen och ser då hur fantastisk fint vi har det och detta är då inte ens vår "första" bostad utan hus som byggs för att användas vid semsterar ett par veckor om året.
Även då många ser det väldigt positivt att "vi" är här då det ger ökade arbetstillfällen och en chans för dem att öka sin levnadsstandard, så svider det nog lite i ögonen på vissa, vilket inte är så konstig att förstå. Kanske är det detta som bidragit till att det har varit en del inbrott i området på sista tiden? Imorgon kommer de i alla fall hit och sätter lite extra lås på dörrar & fönster och vi ska även få offert på larm. Känns trist att det ska behövas men det känns ändå tryggast så.

Igår hade en mysig dag. Blandat väder men ett par timmar blev det vid poolen med vår Norska grannfamilj och Maria & Lucky. Kvällen avslutades med en middag på en restaurang som vi ska ta er till som kommer och hälsar på. Vet inte ens om den har något namn och det finns inga skyltar dit men den ligger jättemysigt vid en fiskesjö, med hyddor längs stranden, en lite brygga och med bord precis vid vattnet. Som övriga restauranger är den väldigt enkel i sin utformning men maten fantastisk god. Hade med kameran, men utan laddat batteri så det blir inga bilder.

Idag har det regnat nästa hela dagen. På eftermiddagen blev det uppehåll och då samlades grannskapet vid vår pool då alla ändå var sugna på ett dopp, Det är ju väldigt varmt fast det regnar och luftfuktigheten någonstans över 90%, så bada kan man alltid göra. Middag på Villa Bali i byn - faktiskt en restaurang med vita dukar, ha ha ! Åt en kalasgod fiskrätt.

Julia är ute och tar ett kvällsdopp just nu - se bifogad bild.

Kram så länge.

/Veronica